SOMMARSOLSTÅNDET
Midsommar, Litha (21 juni)
Midsommar är det ljusa halvårets höjdpunkt, när solens och Solgudens inflytande är som starkast. Det är årets längsta dag, men samtidigt den punkt då årshjulet slår över och vi åter börjar gå mot mörkare tider. Liksom vid Midvinter är det en högtid som visar på en viktig utgångspunkt för livsfilosofin inom Wicca: i kärnan av det starkaste ljuset finns början till mörkret, och i hjärtat av det djupaste mörkret finns fröet till nytt ljus och liv.
Man kan se Midsommar som den högtid då den förening mellan Gudinnan och Guden som skedde vid Beltane slutgiltigt bekräftas. Deras förhållande handlar nu snarare om djupare kärlek än ungdomlig förälskelse och lusta. Gudinnan övergår från Jungfru till Moder, och Guden mognar till Fader och Konung. Detta är hans starkaste tid, och den fullbordade föreningen mellan honom och Gudinnan visar sig i naturens överflöd av grönskande växtlighet. Tillsammans råder de över den blomstrande sommaren.
I samspelet mellan Ekkonung och Järnekskonung är Midsommar ett av de tillfällen då dessa båda gudar strider. Antingen kan man se det som att Järnekskonungen vinner, och mörkrets återkomst därför påbörjas, eller att Ekkonungen vinner men blir sårad och försvagad, och sommaren sakta börjar gå mot höst.
Liksom Beltane är Midsommar en mycket glädjerik högtid, där mörker och död fortfarande är långt borta. I många av de åtta årshögtiderna finns det en mer balanserad blandning mellan glädje och sorg, men här vid sommarens höjdpunkt passar det bäst att fokusera på de ljusa glada delarna. Förutom kampen mellan Ekkonung och Järnekskonung kan ritualen handla om Gudinnans och Gudens förening i skepnad av sol och jord, det liv och den rika växtlighet de ger tillsammans. Många svenska wiccaner väver in svenska midsommartraditioner i firandet, som exempelvis midsommarstången.
Källa Wicca
No related posts.
Leave a Reply
