Irrande tankar, som avlöser de banor av ingenting och alltings varande och verklighet ord som strömmar fastnar ingenstans gör mig ångestfylld och tårögd utan fotfäste min som passerade och lämnadee mig i detta virrvar av lösa trådar i alla dess färger där är en säger någon och jag tittar och där paniken som kramar ihop mitt inre rusar i min kropp som ett svimningsanfall som aldrig kommer och döden kommer inte heller logiken vinner över tankens flöde som försöker lura mig till total uppmärksamhet en uppmärksamhet full av bedrägeriets makt…..luras in i tokigheternas värld där allt är svart och vitt men jag lever i en dyster värld i grått mitt hat till grått ökar i min själ domnar den sjunker allt djupare ner i avgrunden där jag simmar runt men finner ingen väg upp mörkret under mig har en underbar lockelse av intet mer……..

Klösan

i en värld åv ångest tar den aldrig slut den blir bara större och större den bara tar över allt får en att bara vilja skrika rakt ut utan vilja eller mål att bara förgöra smärtans intensitet som krossar förgör sliter och drar från alla håll tvinar att irra som en drucken hit och dit ialla delar av den värld man fångats i människor ett töcken utan ansikten utan mening målet är inte finns inte man vandrar i panikensonda värld där inget ljus ut skådan inte heller i tunlar av irrgångar möterman annat än monsters vanstäldheter man vrålar man svettas ymninghetersom måste torkas måste komma bort ogon saltas ocg gråter förtvivlans undertryckta ilskeh som förlamar,,,,andas säger förnuftet som inte jörs,,,andas skriker kroppen till ingen som hörs…en tomhets rike blad alla irrgångar i mitt inre landskap

Klösan